Mannen. Mannen som jag övergav.
Fräck utböling, älskande främling, drivande hund.
Narr, slav och Skapare,
en sup i vrångstrupen, en natt alltför kort.
Ett foster som vågade den motsatta resan
och som födde fram en mor.
Mannen. Lemmen som jag kapade av.
Ett grovt amputerat löfte,
och ingen smörjelse, bön eller botgörelse
kan lindra svedan efter det slarviga snittet.
Också den heliga gick sårig sin väg,
beklagandes ymniga blödningar.
Ai meu amor,
Ai meu amor,
Ai meu amor…