En död katt

I rännstenen ligger en död katt.
Med ryggen mot trottoarkanten och spretande,
stela lemmar liknar den inte någonting
som någonsin levt.
Den mjölkvita blicken speglar inte
de förbirusande bilarna. Den toviga raggen,
matt av lera och regn minner inte
om den blanka och silkiga pälsen
som en gång släppte igenom
luft och ljus.

Några kvarter längre bort,
inte mer än ett stenkast fågelvägen,
nästan nästgårds, men ändå inte
gör en kvinna sig redo att gå ut,
med en pappersbunt under armen,
en tejprulle i kappfickan och ett ärende.
Överallt anslår hon lappen,
på nakna väggar, lyktstolpar, trädstammar:
”Har du sett Nisse? Hittelön!” Och nedanför bilden
på en stolt kisse med krage av fluffig päls
och klar grön blick.

Men katten i rännstenen har inget namn.
Katten i rännstenen är ingen katt.